Varor i en byaffär 1920
Verktyg
Velocipedlyktor
Timmersvansar (långa sågblad med handtag i ena änden)
Lyftsaxar (saxliknande järnkrok för timmerlyft)
Lokbjällror (en klocka som sattes på hästselen)
Vagnslyktor
Träämbar
Kopparspannar
Smörkärnor
Skjutspjäll (murades in ovanför spis eller i kakelugn)
Rotkvastar (handgjorda kvast av björkkvistar med skaft av rot)
Gräftyxor (ett kraftigt vasst gräv för jord- och skogsarbete)
Assuranssprutor (en brandspruta som fylldes med vatten)
Borrsvängar
Hornsuggor (en stor målningspensel med handtag av kohorn)
Kläder
Träbottnade skor
Sulskyddare
Skobesparare
Kängskor
Skopligg (för sulning av skor)
Skobeck
Storvästar (en tjock väst för utearbete i kyla)
Bukläder s.k. barmskinn (ett förklädesliknande skinnstycke)
Byxspännen för att skydda byxben vid cykelåkning
Damasker, för att skydda finskorna
Pjäxband
Kalsongväv (underkläder var ofta hemgjorda)
Korsettyg
Livstycken (en form av gördel vari strumpebanden kunde fästas)
Reformliv (en form av korsett av märket Reform)
Vadmal (ett tjockt ulltyg, för byxor och rockar)
Boa (ett naturskinn som kvinnor nyttjade som halsduk)
Muff (en handvärmare av skinn för båda händerna)
Täcktyg (avsett som yttertyg till täcken som stickades i hemmet på särskild
täckstol)
Matvaror
Jästpulver (senare tids bakpulver)
Ostlöpe (man tillverkade ofta ost i hemmen vid denna tid)
Torkad frukt
Mesost
Krossocker
Potatisgryn
Torkade grönsaker
Rovfrö
Annat
Snus, en kagge
Kardus Riksvapen (tobaksmärke)
Ankare stor eller liten (tobaksmärke)
Ricinolja (användes vid förstoppning)
Kamferolja
Tanddroppar (användes vid tandvärk, droppades på den onda tanden)
Bläckhorn (glasburk med bläck)
Stålpennor (de stift som sattes i ett skaft och användes vid bläckskrift)
Rakstrigel (en skinnremsa mot vilken rakkniven kunde vässas)
Frisertänger (användes för att skapa lockar eller vågor i håret)
Unicalåda (en papplåda för matsäck, Unica var ett märkesnamn)
Stickbäcken (en flatbottnad skål för urin och avföring, skålen kunde stickas in
under en sängliggande person)
Spottlåda (en låda där spott kunde samlas)
Nattkärl (s.k. potta)
Diflaskor
Nipperaskar (små metallaskar för smycken och småting)
Oljehus (behållare för lysfotogen eller lampolja, satt under lampskärmen)
Lampvekar (för fotogenlampor)
Strykjärn nr 2,3 eller 4 (de var av gjutjärn och fanns i olika storlekar)
Såphäng (en hängande skål avsedd bara för såpa)
Saltvackor (en trälåda med handtag och lucka för finsalt)
Luddor (varma vinterskor gjorda av vadmal)
Utdrag ur
köpjournal vid Mo handelsbod år 1899
Både varorna och priserna speglar en annan tid med andra levnadsvanor. Maten
lagades från oberedda råvaror i hemmen, elström var inte ännu inkopplad
(skedde i Håknäs julaftonen 1918 ) och vattenledning fanns ej i hemmen.
Den första järnspisen kom till byn år 1897 och var av märket Skoglund och
Olsson. Timlönen för en sågverksarbetare var vid den tiden var ca 1 krona 40
öre per dag (12 arbetstimmar).
1 kg kaffe
1.30 kr
1 kg margarin
1.25 kr
1 kg smör
2 kr
1 kg socker
60 öre
1 kg risgryn
33 öre
1 toppsocker
2.28 kr
1 kg sagogryn
60 öre
1 kg potatismjöl
40 öre
10 kg vetemjöl
2.80 kr
1 fjärding sill
6.50 kr
1 kg finsalt
10 öre
1 limpa
25 öre
1 stång lakrits
20 öre
2 paket eldon
30 öre
1 par galoscher
5 kr
1 lampglas för fotogen 15 öre
1 tvättservis
5.50 kr
3 kg vadd
3 kr (avsett för tillverkning
av vaddtäcke)
1 griffeltavla av sten 37 öre
(den tidens anteckningsblock)
7 kg zinkvitt
3.70 kr (för vitmålning)
10 kg linolja
5.50 kr (för målning)
Så måttade man förr
Ex. på längdmått:
Steg
- ett steg var 90 cm
Fot
- 29,7 cm
Famn
- 178 cm eller 3 alnar eller 6 fot
en famn lövved = 4 alnars bredd, 3 alnars höjd ,
5 kvarters längd
en famn barrved = 4 alnars bredd, 3 alnars höjd,
6 kvarters längd
Aln
- 59,4 cm
Kvarter
- 14,8 cm
Fjärdingsväg
- en fjärdedels gammal mil, 2672 meter
Näverskomil
- ungefär 6 fjärdingsväg eller 16 kilometer,
som var den vägsträcka på vilken man nötte ut ett
par näverskor
Tvärhand
- 8-10 centimeter
Ex. på mått för torra varor:
Kvarter
- 0,33 liter = 1/4 dels stop
Stop
- 1,31 liter
Kanna
- 2,6 liter
Kappe
- 4,6 liter
Spann
- 73,3 liter
Tunna
- 146,6 liter, med våt vara 125,6 liter
Andra mått:
Seland
- så mycket jord som behövdes för att få en tunna
säd, motsvarade 0,346 hektar
Skålpund
- 425 gram
Lispund
- 20 skålpund eller 8,5 kilogram
Skeppund
- 20 lispund eller 170 kilogram
Lod
- 13,2 gram
Fjärding, våt vara - 31 liter
När korn "såddes tjockt" skulle det rymmas 20 korn i "karlafärla", dvs. i
skoavtrycket.
Tillbaka