Håknäsforsens
roll i utvecklingen av natur-, kultur- och fisketurismen längs Öre älvdAL
Klicka på bilderna!
Håknäs kvarn
Förstudierapport
Jim Widmark
Örevägen 10 914 96 HÅKNÄS , Telefon: 0930-401 06, E-post: jim.widmark@adviser.pp.se
Vägen till Håknäsforsen
Kör så här: Vik av från E4 och kör 1,5 km mot Håknäs. Mitt i byn, tag väg skyltad Åkervägen och kör österut mot älven och Håknäsbacken ca 700 meter.
Hängbron över Håknäsforsen med tullmjölkvarnen i bakgrunden
|
Håknäs
Kvarnförening är utgivare av förstudien |
Håknäsforsens
roll i utvecklingen av natur-, kultur- och fisketurismen längs Öre älvdaL
Sammanfattning
I Håknäs finns en kvarn som tillsammans med andra natur- och kulturmiljöer i omedelbar närhet skulle kunna utgöra ett nav för besöksnäringen i regionen. Området är kulturhistoriskt intressant, t. ex. finns sågverksruiner av den sågverksrörelse som dominerat Håknäsforsen i närmare 250 år. Industrisamhället finns kvar med herrgård, skola och bostäder. Här finns också en tullmjölkvarn från 1860-talet och en av norrlands längsta hängbroar i trä. Tillsammans gör detta området intressant som besöksmål.
Verksamheten i Håknäs kvarn lades ner 1948. Underhållet av kvarnen och omgivande miljöer har under lång tid därefter inte motsvarat behovet. Först när lokala krafter engagerade sig och bildade Håknäs Kvarnförening blev det ändrig på detta. Under Kvarnföreningens ledning har i samverkan med Nordmalings kommun och Länsstyrelsen väsentliga renoveringsinsatser gjorts på kvarnen under perioden 1996 - 2006. Det ursprungliga målet att få kvarnen att fungera i praktisk drift för att visa kommande generationer fungerande kvarnteknik från mitten av 1800-talet har dock inte uppnåtts.
Håknäs Kvarnförening har i detta läge initierat en förstudie för att undersöka förutsättningarna för att skapa en infrastruktur som gör det möjligt för entreprenörer att på sikt starta verksamhet i och omkring kvarnen.
Förstudien har utförts av Jim Widmark.
Parallellt med denna förstudie har bedrivits en förstudie som syftar till att projektera en vandringsled och att utveckla entreprenörskap och företagande inom besöksnäringen i anslutning till Öreälven. De två parallella projekten (Tvillingprojekten) har bedrivits i nära samarbete inför och under projektperioden juni - september 2006.
Sammanfattningsvis har förstudien kunnat konstatera att Håknäs kvarn vid Håknäsforsen har utmärkta förutsättningar att bli ett kvalificerad nav för turistiskt entreprenörskap baserat på natur-, kultur- och fisketurism längs Öre älvdal.
Fortsatt och vidgat stöd till genomförandet av Kvarnföreningens intentioner rekommenderas på det varmaste.
Förutsättningar, överväganden och förslag presenteras i denna förstudierapport.
Ca 5 km innan Öreälven rinner ut i Bottenviken ligger Håknäsforsen. Forsen har under flera hundra år utnyttjats på olika sätt. Här har man fiskat lax och nätting och så gör man än idag främst för nöjets skull. Vid forsen anlades kvarnar, sågverk och dammar, de senare för att utnyttja vattenkraften som energikälla. I kvarnarna maldes den säd som bönderna odlade och här beskattades denna. I sågarna producerades virke för husbehov och försäljning. Av allt detta finns inom området idag en damm, Håknäs kvarn, stenfundamenten efter sista sågen och bebyggelse från 1800-talet.
Området kring Håknäsforsen med alla kulturlämningar är ett stycke historia som måste bevaras. Många är de berättelser och sägner som förknippats med området. Den äldre generationen minns än i dag när hängbron byggdes och kvarnen fungerade. De som mindes sågens funktion är borta. Det är viktigt att bevara det som finns kvar på ett bra sätt. F.n. har bebyggelsen på Håknäsbacken ett visst kulturminnesskydd liksom resterna av Håknässågen.
Sågning vid vattendrivna grovbladiga bysågar föregick 1700-talets industriella sågverksperiod. Så också vid Håknäsforsen. Där igångsattes år 1761 en av länets första finbladiga sågverk på östra sidan om älven, Håknäsbacken. Privilegier erhölls att efter Öreälven årligen få fälla mellan 1000-2000 träd för att säkra driften. Denna såg var vid 1800-talets slut en av de största sågarna i norra Ångermanland. Sågverket byggdes om och förändrades flera gånger fram till nedläggningen 1895. Grunderna efter sågverksbyggnaden från 1760-talet finns kvar och är kulturskyddade.
Håknäsbacken. Foto från ca 1850
Sågen hade många ägare bland andra Gustav Haeggström som kom att sätta stark prägel på hela bygden. Förutom sågverksrörelsen omfattade driften så småningom också jordbruk, skogsegendomar, kvarnrörelse, kolning, skeppsrederi och ett skeppsbyggeri. Det senare anlades 1848 vid Kylören strax norr om Öreälvens utlopp. Där byggdes skepp som skulle frakta de sågade trävarorna till fjärran länder.
Virket flottades på Öreälven från sågverket i Håknäs ut till en upplagsplats i älvens utlopp. Denna flottning försämrade virkets kvalitet och var ett tungt och besvärligt arbete. Det kunde endast ske när flottning var möjlig och alltså inte under vinterhalvåret. Sågverksamheten hade sin kulmen under 1850-1870-talen. När driften upphörde 1895 var antalet anställda 120 personer. Sågföretaget flyttades då till Norrbyskär som i Frans Kempes regi blev ett mönstersågsamhälle på en ö utanför Norrbyn öster om Öreälven.
1.2 Dammarna i älven
Håknäsbacken. Teckning av Tidström omkring 1860
Vattenkraften har varit avgörande energikälla för all verksamhet i Håknäsforsen fram till modern tid. Över tiden har dammarnas lägen och storlek varierat allt efter behov för att leda vatten till kvarnar och sågar men även för att leda lax till fångstminor.
Den första större dammen byggdes samtidigt med Håknässågen 1761. Dammen sträckte sig över den östra halvan av älven med uppgift att leda vatten till sågen. Från omkring år 1800 har älven varit överbyggd med en damm över hela dess bredd. I samband med att Håknäs kvarn byggdes på 1860-talet gjordes en fullständig ombyggnad av dammen .
Att dämma i älven har över tiden varit omtvistat vilket framgår av flera domslut. Främst har det varit byamän uppströms som inte gillat dammarna. Men genomgående har företagarna vunnit målen med smärre anpassningar till fiskevårdens och flottningens intressen. Dammen överläts av MoDo AB till Nordmalings kommun år 1986.
1.3 Sågverkssamhället Håknäsbacken
Den som söker idyller och utflyktsmål i området kan söka sig fram till Håknäsbacken på östra sidan av Öreälven. Där finner man resterna av ett sågverkssamhälle med anor från 1700-talet och som blomstrade som bäst för 125 år sen.
Det lilla sågsamhället Håknäsbacken började byggas 1835 och är än idag en anmärkningsvärt välbevarad och sevärd miljö från vattensågverkens tid. Samtliga bevarade byggnader är kulturminnesmärkta. Ursprungligen fanns där arbetarbostäder, skola med kyrksal, affär, brukskontor och inspektorsbostad. Allt detta byggdes på ömse sidor om bruksgatan och blev
till ett eget fungerande samhälle. Skolan med kyrksal lades ner 1962 och ersattes av en ny
skola och ett nytt bönhus i Håknäs. Idag används alla kvarvarande hus på Håknäsbacken för boende.
1.4 Håknäs kvarn
Skvaltkvarnar förekom i Öreälven vid Håknäsforsen redan under 1400-1500-talen. Nuvarande kvarn, Håknäs kvarn, ligger ca 100 m ovanför hängbron mellan Håknäs och Håknäsbacken. Kvarnen byggdes av Håknäs Sågverksaktiebolag och ersatte en kvarn från 1842 och två äldre kvarnar ägda av Öre respektive Håknäs by belägna intill västra brofästet av nuvarande hängbro.
Den nya kvarnen stod färdig 1869. Kvarnen var en så kallad tullmjölkvarn där böndernas säd både maldes och beskattades. Den var i drift fram till år 1948 och har därefter stått outnyttjad. Kvarnen är unik då den aldrig byggdes om till el-drift utan drevs av tre vattenturbiner som försågs med vatten från den för sågverket och kvarnen gemensamma dammen uppströms kvarnen. Kvarnen är f.n. under renovering och ambitionen är att så småningom återskapas hela miljön.
Kvarnen ingick i MoDos övertagande av Håknäs Sågverksaktiebolag 1889 och förblev i MoDos ägo i nära 100 år. Den överläts 1986 till Nordmalings kommun. Idag förvaltas kvarnen och kvarnområdet (parkeringsplats, förrådsutrymmen och närmaste omgivningar) av Håknäs Kvarnförening med ändamålet att rusta och sköta den. Avtalet löper under en
10-årsperiod som går ut 2007-06-05.
1.5 Hängbron
Förbindelserna över älven skedde tidigare med båt och färja. Färjeläget låg uppströms dammen. År 1932 byggde Håknäs innevånare med bistånd av MoDo AB en hängbro över älven. Därmed var det slut med skolrodden och den långa omvägen över Riks13 bron i Öre. Bron är en av länets längsta hängbroar. Hängbron överläts av MoDo till Nordmalings kommun år 1986.
2.1 Historik
Det äldsta officiella omnämnandet av lax- och nättingfisket i Öreälven härrör från Gustav Vasas regeringstid på 1500-talet. Vid en år 1637 verkställd skatteläggning påfördes byamännen mellan Öre och Torrböle ränta för fiskets utövade. Fisket upptogs i jordeboken 1705 som kronofiske varvid räntan angavs till 12 lispund lax och 510 nättingar. Kronan sålde fisket på aktion 1712 till länsmannen Johan Fellman för 150 daler silvermynt. Även byamännen var intresserade men bjöd för lite. Via flera mellanhänder övergick äganderätten till fisket till ägarna av Håknässågen. Fiskefastighetens officiella beteckning är idag Öreälv 1:1. och ägs numera av Holmen AB.
Öreälvens fiskevårdsområde bilades 1981med beslutsrätt över nästan allt fiske från havet upp till Örträsk. Beslutsrätten omfattar bl.a. fiske efter lax, laxöring och nätting. Laxfisket med mina spolierades vid dammraset 2000.
Laxens och havsöringens utbredningsområden sträcker sig för närvarande upp till Örträsket, ca 70 km från havet. Det finns även fina harrbestånd och stationär öring i älven som kan fiskas hela säsongen. Dessutom är det gott om stor gädda, abborre och lake i de lugnflytande partierna.
Ett enhetligt fiskekort gäller för hela sträckan från kusten upp till Örträsket. I förhållande till älvens storlek och potential är det idag ganska få som sportfiskar i älven, men siffran torde
öka med den stigande fisktillgången och att fler får upp ögonen för vattendraget. Hela älven är lättillgänglig tack vare att det löper bilvägar längs dalgången, från mynningen och upp mot inlandet.
Lax- och havsöringfisket är främst knutet till de större forsarna i älven. Forsarna är långa, så det finns många fiskeplatser. Fiske i öppet vatten startar kort efter islossningen, då blanköring fångas. Nästa fiskeetapp kommer vid månadsskiftet maj-juni då laxen börjar stiga. Havsöringen i sin tur stiger i slutet av juli och fortsätter ända fram till isläggningen. Ofta sker en stor uppvandring av blanköring i slutet av september och hela oktober.
Höstfiske i Per-Lars forsen Nättingfiske
I Öreälvens nedre forsar finns nätting (nejonöga). Nätting fiskas på senhösten och går till bäst i tinorna under mörka höstnätter (lekperioden). Rökt såväl som färsk nätting är en delikatess som alltför få har upptäckt.
Lakfiske under is är en tradition med gamla anor. Det bedrivs under tuffare förhållanden än annat fritidsfiske men ger ofta god fångst.
2.3 Förslag
Specifikt för Håknäsforsen är det fiskeförbud som för närvarande gäller uppströms hängbron. Det tillkom ursprungligen för att gynna laxminefisket och för att skydda den vandringsfisk som vilade nedanför dammen. Sedan västra delen av dammen försvann 2000 och laxminefisket upphörde finns inte ursprungsmotivet kvar. Öreälvens fiskevårdsområde föreslås därför ta bort fiskeförbudet. Då kommer hela Håknäsforsen att bli tillgänglig för fiske, d.v.s. en fördubbling av fiskesträckan.
Inom ramen för Tvillingprojektet Öreälvsleden har förslag väckts om att handikappanpassa leden på sträckan Håknäsforsen - Långedsforsen. Då handikappade överlag har begränsad tillgång till fiske i strömmande vatten föreslås handikappramper byggas ut i älven i kvarnens närhet. Det skulle bli ett rejält lyft för denna målgrupp.
”Put and take” fiske är idag uppskattat bland barn och vuxna. Den igenväxta fiskdammen mellan kvarnen och reningsverket föreslås anpassas för detta syfte. Det skulle bli en trygg inskolningsplats för nybörjare.
3. Naturen
3.1 Öreälven - ett Natura 2000-område
Hela Öreälvens naturområde är skyddat enligt bestämmelserna för Natura 2000. Natura 2000 är ett nätverk av Europas allra mest värdefulla områden. Med Håknäs kvarn som utgångspunkt är det lätt att hitta smultronställen längs Öre älvdal. Ett representativt urval naturobjekt finns beskrivna i Nordmalings Naturguide & fälthandbok utgiven 2006. Bland dessa återfinns följande inom Öreälvens nedre del, alla inom 5 km från Håknäsforsen:
· Öreälvens deltalandskap
· Alvik - flottningens knutpunkt
· Kungsstenens ursprung
· Håknäsforsen
· Rösåsen
· Långedsforsen
· Torsmyran
4. Kvarnen och omgivande miljö
4.1 Utgångsläget
Det löpande underhållet av kvarnfastigheten har under en 50-årsperiod inte motsvarat behovet. Det gäller kvarnbyggnad, in- och utloppskanal, damm, hängbro, tillfartsvägar, fiskdamm och grönytor.
Kvarnbyggnaden
Kvarnen togs ur drift 1948. Efter en period av bristande underhåll har under perioden 2001 - 2004 närmare 1 miljon kronor investerats i kvarnen. Men mer återstår att göra. I takt med att restaureringsinsatserna fullföljs måste ett fungerande löpande underhåll ta vid för att säkra gjorda investeringar.
Dammen
Dammen är utsatt för stora påfrestningar speciellt vid isgång och vårflod. Den behöver därför löpande tillsyn och underhåll. Så har inte varit fallet och det har fått konsekvenser. Senast dammen reparerades var 1986. Västra delen av dammen raserades av vårfloden 2000. Fiskeanläggningen skadades samtidigt och togs ur drift. Anledningen till raset kan sannolikt tillskrivas bristande underhåll. Den kvarvarande östra delen av dammen torde gå samma öde till möte om den inte underhålls.
Dammens framtid är under diskussion och en prövning enligt miljöbalken övervägs. Enligt vattendomarna från 1956 och 1962 och är det ägaren till dammen, f.n. Nordmalings kommun, som har både rätt och skyldighet att underhålla den. Men det finns även fiske- och kulturintressenter som vill ha ett ord med inför avgörandet av dammens framtid.
Grönytorna
Utebliven skötsel av fastighetens grönytor har resulterat i ett djungelliknande förhållanden. På håll ser man under sommartid knappt kvarnen från hängbron och dess tillfartsvägar. En kraftfull engångsinsats följd av löpande underhåll är avgörande för att Håknäsforsens själ ska kunna skådas och avnjutas.
4.2 Förslag
Ge Kvarnföreningen stimulerande förutsättningar att fortsatt engagera sig i kvarnens och kvarnområdets utveckling. Befäst uppdraget i nytt avtal senast när nuvarande avtal löper ut i juni 2007.
Underhållsansvaret för dammen ligger även fortsättningsvis på kommunen men rätten och skyldigheten bör tas på större allvar än vad som hittills varit fallet.
Grönytorna på kvarnfastigheten bör skötas på samma sätt som kommunen sköter andra grönytor, förslagsvis i egen regi alternativt inom ramen för avropsavtal med Kvarnföreningen eller entreprenör.
5. Tillfartsvägar och parkering
5.1 Utgångsläget
En grundläggande förutsättning för framgång är att turisterna tar sig till Håknäsforsen. Visst finns det tillfartsvägar men tyvärr ingen vägvisning trots Håknäsforsen kulturella status. Två alternativ ligger närmast till att tydliggöra enligt följande.
Tillfartsalternativ 1
Från E4 tar man allmän väg 514 till Håknäs. Mitt i byn viker man av och följer Åkervägen ned till Håknäsforsen. Från Åkervägen leder enskild väg fram till kvarnen, anpassad för bilar men inte buss. Vid kvarnen finns plats för ett par bilar och vändmöjlighet. Alternativt parkerar man vid kommunens reningsverk intill hängbron. Här finns parkeringsmöjlighet för några bilar men inte för buss. Härifrån tar man ta sig gående till kvarnen via en stig.
Tillfartsalternativ 2
Det finns en alternativ väg till Håknäsforsen. Den utgår från E4 vid Långedsvägskälet öster om Öre älv. Via enskilda vägar över Lucken och Håknäsbacken når man Håknäsforsen, hängbron och de ovan nämnda parkeringsmöjligheterna. Det finns även plats för ett par bilar i anslutning till kulturreservatet Håknäs såg.
Förbindelsen över älven
Håknäsborna i samarbete med Mo & Domsjö AB byggde en hängbro med tillfarter över älven 1932 för bybornas åtkomst av skola, bönhus och skogsmark på östra sidan av älven. Omvänt var det viktigt för Mo & Domsjös permanentboende pensionärer på Håknäsbacken att få tillfart till allmän väg, post, telegraf och affär i Håknäs. Senare har skolan med bönhus ersatts med nya lokaler inne i Håknäs och pensionärerna hade dragit vidare.
Vid tidpunkten för Mo & Domsjö AB:s planläggning och utförsäljning av bebyggelsen på Håknäsbacken i slutet av 1970-talet var bron så nedgången att överfart skedde med risk för trafikanternas liv. Brons framtid ifrågasattes. Exempelvis togs ingen hänsyn till hängbron vid planläggningen utan nedfarten till bron från Håknäsbacken lades ut som grönområde i planen. Kommunen fick dock genom utfartsservitut knutet till kvarnfastigheten säkrad utfartsrätt över Håknäsbacken i samband med bildandet av kvarnfastigheten 1992. Följande citat är hämtat från förrättningsprotokollet.
Då trafiken till lotten på norra sidan av älven förväntas bli ringa kan utfartsservitutet anses täcka behovet. Skulle trafiken öka eller om andra problem uppstår med vägen får detta lösas genom inträde i gemensamhetsanläggning. Detta sker då genom upprättande av överenskommelse eller om enighet inte kan nås i en särskild anläggningsförrättning.
Hängbron över älven ägs av kommunen sedan 1986. Den var vid övertagandet i mycket dåligt skick. Med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen gjorde kommunen 1994 en större renoveringsinsats. Det ledde till att trafiken över bron ökade igen. Många av de nyblivna husägarna på Håknäsbacken ifrågasatte genomfartstrafiken med hänvisning till detaljplanen. Intressenterna på båda sidor om älven har därefter diskuterat bro- och vägfrågan vid flera tillfällen. Frågan har ännu inte fått en långsiktig lösning. Rädslan för ovissa framtida kostnader för brons underhåll verkar återhållande. Så länge kommunen ensamt svarar för underhållet av bron och tillfartsvägen från Håknäs är övriga intressenter nöjda.
5.2 Förslag
Ett framtida entreprenörskap med inriktning på natur-, kultur och fisketurism vid Håknäsforsen förutsätter vägskyltning till Håknäsforsen, väl hållna tillfartsvägar, parkeringsplatser för bilar och bussar samt uppställningsplats för husbilar och husvagnar.
Ordna vägskyltning
Vägen till Håknäsforsen med sina industrikulturella minnen behöves synliggöras. Kommunen och länsstyrelsen bör som huvudintressenter ta initiativ för att undanröja denna brist.
Reglera vägunderhållet
På sikt är det inte hållbart att ansvaret för drift och underhåll av Åkervägen inklusive hängbron förblir olöst. För att komma vidare bör kommunen som dominerande intressent ta initiativ till bildande av en gemensamhetsanläggning. Kostnaden uppskattas till 32 000 kronor som i princip fördelas på intressenterna efter båtnad.
Bygg en ny infart till kvarnen och fler parkeringsplatser
Nuvarande enskilda väg mellan Åkervägen och kvarnen har inte den standard som krävs vid ökad besöksfrekvens. Vägen ifråga är också tillfartsväg till tre fritidshus och ökad trafikmängd skulle störas deras idyll. I stället bör förslag till lösning enligt 1996 års åtgärdsprogram genomföras, d.v.s. bygg en ny väg mellan Åkervägen vid reningsverket och kvarnen. Parkeringen vid reningsverket behöver också rustas upp och ge plats för fler bilar och någon buss.
Uppställningsplatser för husvagnar
Sådana möjligheter saknas idag. En tilltalande lösning vore att skapa uppställningsplatser längs anslutningsvägen mellan reningsverket och kvarnen.
6. Marknadsföring
6.1 Utgångsläget
Marknadsföringen av besöksmål inom Nordmalings kommun är i klar obalans när det gäller den geografiska täckningen. Det tar sig uttryck på flera sätt. Generellt sett är det endast den västra delen av kommunen som exponeras medan den östra undertrycks. Exponeringen har sitt centrum i Olofsfors bruk och täcker in ömse sidor av Nordmalingsfjärden samt Lögdeälvens och Leduåns dalgångar. Det gäller vare sig man söker information via kommunens turistbyrå, kommunens och regionala turistbyråns hemsidor med några få undantag. Viss information om Håknäs kvarn finns dock på Håknäs hemsida. Obalansen har påtalats för närmast ansvariga på kommunnivå utan resultat hittills.
Förutsättningarna för en balanserad exponering fick kraftfull draghjälp i och med att Nordmalings naturguide och fälthandbok gavs ut av Nordmalings kommun 2006. I den har hela kommunen tagits med på ett balanserat sätt vilket ger gynnsamma förutsättningar att rätta till obalanserna.
6.2 Förslag
Heltäckande kommunexponering
Information om besöksmål i östra delen av kommunen längs Öreälvens och Hörnåns dalgångar ges en likvärdig exponering via de kommunala informationskanalerna. Håknäsforsens existens och besöksvärden har en naturlig plats i detta sammanhang.
Turistbroschyr om Håknäsforsen
En informativ och aptitretande broschyr som visar på läge och objekt vid Håknäsforsen bör tas fram för distribution via externa kanaler och på plats.
Informationstavlor
De som kommer till Håknäsforsen ska mötas av en stor orienteringstavla vid infarten till kvarnen där man får en bra orientering om vilka objekt som finns och hur man hittar dit.
Vid varje objekt ska det finnas en informationstavla som i bild och text ger en bra förståelse av objektet och dess historia.
7. Entreprenörskap
7.1 Överväganden
Förutsättningarna för entreprenörskap
Inom ramen för denna förstudie har förutsättningarna för entreprenörskap i och omkring Håknäs kvarn undersökts. Det har gjorts parallellt och i samverkan med Tvillingprojektet Öreälvsleden, speciellt dess del som syftar till att utveckla entreprenörskap och företagande inom besöksnäringen i anslutning till Öreälven.
Allmänt kan sägas att entreprenörsverksamhet inom natur-, kultur- och fisketurism längs Nordmalingsdelen av Öreälven förekommer sparsamt. Det beror inte på de naturliga förutsättningarna då dessa är utmärkta. Orsakerna ligger snarare i svag infrastruktur, slumrande entreprenörskap och avsaknad av marknadsföringsorganisation. Men läget är inte hopplöst. Möjligheterna att ta sig från detta passiva stadium är minst lika bra i Öre älvdal som i Lögdeå älvdal.
Infrastrukturens betydelse
Entreprenörer under etablering har normalt svårighet att samtidigt finansiera infrastrukturbygge och uppstart/utveckling av själva företaget. En viss samhällsfinansierad insats är ofta en förutsättning för att komma igång. Erfarenheter från utbyggnaden av Lögdeälvsleden, en investering som kommunen gjorde för några år sedan i samspel med Lögdeälvens fiskevårdsområde, är ett exempel på detta. Tack vare Lögdeälvsleden har fisketurismen fått ett uppsving och gett lokala entreprenörer mod att etablera husvagns- och stugcamping. En motsvarande investering längs Öreälven har minst lika goda förutsättningar att bli lyckad. Dessutom skulle en utvecklad natur-, kultur- och fisketurism längs Öreälven också bidra till att öka attraktionskraften för kommunens hela turismutbud.
När det gäller Håknäs kvarn med omgivande miljö bedöms de senaste 10 årens investeringar ha gjorts med rätt inriktning och prioritering. Utifrån de medel som disponerats har det varit rimligt att fokusera på akuta åtgärder för att säkra kvarnens framtid. Men det återstår mycket att göra innan rimliga förutsättningar för entreprenörskap föreligger.
Entreprenörskap
För att stimulera lokalbefolkningen i Håknäs och omgivande byar att tänka i nya banor och se sig själva i en framtida entreprenörsroll med basen i de resurser som Håknäsforsen med omgivande miljöer erbjuder, har deltagare i öppet hus arrangemang bl.a. svarat på följande fråga:
Om Du fick idén att bli entreprenör med målsättningen att tjäna pengar på natur-, kultur- och fisketurism med basen vid Håknäsforsen och Håknäs kvarn, vad skulle Du då satsa på?
Svaren återges i bilaga 3. Uppslagen är många och har vägts in i förslagen.
Marknadsföringsorganisation
Idag saknas en samordnad marknadsföring av natur-, kultur- och fisketurismen längs Öreälven. Det försvårar för nya entreprenörer att nå ut på marknaden. För att få snurr på entreprenörsverksamheten rekommenderas entreprenörerna samverka, t.ex. enligt modell ”Bo på lantgård”.
7.2 Förslag
Svag infrastruktur, slumrande entreprenörskap och avsaknad av marknadsföringsorganisation måste åtgärdas för att öppna den östra delen av Nordmalings kommun för natur-, kultur- och fisketurism. Tvillingprojekten visar i sina rapporter på hur detta kan göras. Förslaget blir därför kort och koncist: Fortsätt på den inslagna vägen.
8. Målsättning för framtiden
8.1 Överväganden
Enligt målsättningen från 1996 ska Håknäs kvarn iståndsättas och fungera i praktisk drift för att visa kommande generationer fungerande teknik från mitten av 1800-talet.
Under utredningsfasen har framtiden för Håknäs kvarn och Håknäsforsen diskuterats. Beträffande kvarnen har jämförelser gjorts med Överklintens kvarn som på senare år utvecklats till en hotell- och restaurangrörelse. En sådan utveckling för Håknäs kvarn har inte stöd i bygden. En allmän uppfattning är att renoveringen bör slutföras utan att kvarnen förvanskas. Den bör både vara ett levande museum och kunna användas för sammankomster. Nödvändiga servicefunktioner för besökanden bör förläggas i annex. Samtidigt har framhållits att Håknäs kvarn inte ska ses som ett isolerat objekt utan som en integrerad viktig del av en framtida satsning på natur-, kultur- och fisketurism längs Öre älvdal.
Sammantaget känns målsättningen från 1996 lika angelägen idag men bör förtydligas med avseende på entreprenörsdelen.
8.2 Förslag
Målsättningen för framtiden föreslås vara
att iståndsätta Håknäs kvarn och få den att fungera i praktisk drift för att visa kommande generationer fungerande teknik från mitten av 1800-talet och
att utveckla infrastrukturen i anslutning till Håknäs kvarn för att underlätta för entreprenörer att starta verksamhet baserad bl.a. på natur-, kultur- och fisketurism längs Öre älvdal.
9. Genomförandet av målsättningen
9.1 Finansiering
För att bedöma realismen i genomförandet av de förslag som presenteras i denna förstudie får man viss ledning av de kostnadsuppskattningar som gjordes 1996, se bilaga 2. Med tanke på att 10 år förflutit rekommenderas kompletterande kostnadskalkyler för att avgöra i vilken omfattning förslagen kan genomföras och efter vilka vägar som finansieringen ska sökas.
Nordmalings kommun har i egenskap av ägare till kvarnfastigheten ett naturligt drift- och underhållsansvar men när det gäller framtidssatsningar för näringslivsutveckling finns all anledning söka extern stödfinansiering. I det sammanhanget är Regeringens skrivningar om det nya landsbygdsprogrammets inriktning för perioden 2007- 2013 mycket intressanta. Programmet har en hög miljöambition, är mer inriktat på sysselsättning, småföretagande och entreprenörskap än tidigare program och ska bidra till en god utveckling av landsbygden som helhet.
9.2 Etappindelning
Rom byggdes inte på en dag. Det gäller även byggandet av Öreälvsleden och utvecklingen av ekoturismen längs älvdalen. Därför föreslås en etappindelning avseende Håknäsforsen enligt följande.
9.2.1 Etapp 1 (2007- 2008)
Marknadsföring
Exponering
Information om Håknäsforsens existens och besöksvärden sprids via externa kanaler som regionala turistrådet, kommunens hemsida, turistbyrå och informationstavlor samt Kvarnföreningens hemsida.
Turistbroschyr om Håknäsforsen
En informativ och aptitretande broschyr som visar på läge och objekt vid Håknäsforsen tas fram för distribution via externa kanaler och på plats.
Informationstavlor
De som kommer till Håknäsforsen ska mötas av en stor orienteringstavla vid infarten till kvarnen där man får en bra orientering om vilka objekt som finns och hur man hittar dit.
Vid objekt ska det finnas en informationstavla som i bilder och text ger en bra förståelse av objektets historia.
Entreprenörskap
Fortsätt på den inslagna vägen. Skapa förutsättningar genom att investera i infrastruktur, stimulera entreprenörsutveckling och uppbyggnad av marknadsföringsorganisation.
Drift och underhåll av kvarnfastigheten
Framtida drift och underhåll av kvarnfastigheten inlemmas i kommunens ordinarie drifts- och underhållsorganisation. Eftersträva draghjälp från lokala organisationer typ Håknäs Kvarnförening. Samverkansavtal träffas senast i juni 2007.
Kvarnhuset
Förslagen tar sikte på att återställa och behålla kvarnhusets karaktär men anpassas för studiebesök, demonstrationskörning och enklare sammankomster.
Invallning
Kvarnhuset skyddas mot vårfloden genom reparation av utskov och vattenintag samt förstärkning av utloppskanalen på några ställen.
Elektrifiering
Kvarnen ansluts till elnätet via reningsverket. Dimensioneras för eventuell framtida eldrift av turbinerna.
Hela kvarnen förses med ledningsnät, belysningsanläggning och eluttag.
Fönster
Skadade fönster renoveras.
Handikappanpassning
Entré och invändiga trappor kompletteras.
Fasadmålning
Hela huset målas utvändigt.
Vatten
Tappställe för vatten intill kvarnen.
Infart och parkering
Parkerings- och vändytan vid reningsverket maximeras.
Ny infart byggs från reningsverket fram till kvarnen.
Parkeringsplatser med eluttag för bilar och husvagnar förläggs på övre sidan av tillfartsvägen.
Vatten och avlopp
Varje besöksnäring behöver tillgång till vatten och avlopp. Anläggningen förläggs i direkt eller nära anslutning till reningsverket. Den ska vara handikappanpassad och medge tömning av latrinkärl från husvagnar.
Yttre miljön
Röjning och uppstädning av hela kvarnfastigheten, på båda sidor om älven.
Uppstädning efter dammraset.
Fiske
Upphäv fiskeförbudet uppströms hängbron.
Trafik
Vägskyltning från E4.
Gemensamhetsanläggning för Åkervägen.
9.2.2 Etapp 2 (2009 - )
Marknadsföring
Vid det här laget är det hög tid att övergå till en mer offensiv marknadsföring.
Kvarnhuset
Rälsbrygga byggs.
Turbintrumma byggs.
Turbinerna renoveras.
Vattentillförsel för turbindrift ordnas alternativt anpassas kvarnen för eldrift.
Kompletterande utrustning för kvarndrift, reparation av stenar mm.
Fiske
Renovera fiskedammen.
Anlägg handikappramper ut i älven i kvarnens närhet.
Förvaltningsbyggnad
Bygg lokal för förvaltning och service i anslutning till kvarnen.
Referenser
Håknäs Kvarnförenings protokoll och handlingar från verksamhetsperioden 1996-2006
Länsstyrelsen i Västerbotten hemsida www.ac.lst.se
Nordmalings kommun hemsida www.nordmaling.se
Nordmalings naturguide och fälthandbok
Håknäs hemsida www.haknas.se
Öreälvens fiskevårdsområde hemsida www.orealven.se
Bilaga 1
Förstudiens villkor
1 Ansökan, beslut och finansiering
Håknäs Kvarnförening ansökte 2006-05-17 om stödfinansiering av en förstudie kring Håknäsforsens roll i utvecklingen av natur-, kultur och fisketurismen längs Öre älvdal. Stad och Land biföll ansökan 2006-06-14. Förstudien ska vara genomförd 2006-09-30.
Stödfinansieringen sker från ramprogrammet ”Stad och Land - Lokalt Utvecklingsprogram i UmeåRegionen” inom ramen för EU:s strukturfonder i Mål 1. De olika finansiärerna bidrar till totalfinansieringen enligt följande:
Håknäs Kvarnförening, ideellt arbete 39 600 kr
Nordmalings kommun 28 579 kr
Länsstyrelsen 13 500 kr
EU-stöd Mål 1 27 221 kr
Totalt 108 900 kr
Projektet är i överensstämmelse med åtgärd 2.2 i programmet för Stad och Land. Genom förstudien kan man utveckla en grund till tematiskt entreprenörnätverk och därigenom på sikt underlätta nyetablering inom besöksnäringen.
I förstudien ska man undersöka förutsättningarna för att skapa en infrastruktur som gör det möjligt för entreprenörer att på sikt starta verksamhet i och omkring kvarnen.
Förstudien ska mynna ut i förslag till genomförandesteg utifrån den verksamhet som bedrivs i nuläget samt som bedöms önskvärd på kort och lång sikt.
Tillsammans med Nordmalings kommun, Håknäs Kvarnförening och Öreälvens fiskevårdsområde ska man undersöka möjligheterna att utveckla kvarnen och området kring Håknäsforsen. Samarbete med den pågående förstudien av Öreälvsleden ger en god grund för ett framtida genomförandeprojekt.
· Projektägare: Håknäs Kvarnförening
· Styrgrupp: Kvarnföreningens styrelse
· Referensgrupp: Nils Helmersson, ordförande i Håknäs Kvarnförening
Sune Höglander, Nordmalings kommun
Bo Sundqvist, ordförande i Öreälvens fiskevårdsområde
· Projektledare: Jim Widmark
5 Utredningsfasen
· Utredningen ska ske i nära samarbete med referensgruppen
· Slutrapport ska föreligga senast den 31 oktober 2006
· Nu gällande nyttjanderättsavtal mellan Nordmalings kommun och Håknäs kvarnförening tillämpas i befintligt skick tills avtalet löper ut 2007-06-05, såvida inte ett nytt avtal tecknats dessförinnan. Då tar det nya avtalet över.
Bilaga 2
Insatser under perioden 1996 - 2006
1 Utgångsläget
Kvarnen i Håknäs är en kulturangelägenhet som bygger på traditioner som är viktiga för bygden att hålla vid liv. När kvarndriften lades ner 1948 levde lokalbefolkningen i tron att det stora bolaget skulle trygga kvarnens framtid. Men så blev det inte. Kvarnen tilläts gradvis förfalla. Och inte hjälpte det att Nordmalings kommun tog över ägandet 1986. In på 90-talet växte insikten bland lokalbefolkningen att den måste engagera sig om det negativa förloppet skulle stoppas. En lokalt förankrad arbetsgrupp inledde mobiliseringen 1996. Utgångsläget kartlades, mål sattes upp, genomförandet planlades och verkställdes i den takt som finansieringen kunde ordnas.
I det följande återges i sammandrag händelseförloppet under perioden 1996 - 2006.
2 Kvarnens status 1996
Byggnaden är 12 x 12 meter i tre våningar. Den är i relativt gott skick och flertalet detaljer finns kvar. Men alla detaljer kring vattenintaget som slussgolv, sättar och dammluckor m.m. har ruttnat ner och dammanläggningen har förfallit. Vid högvatten tränger vatten och sand in på golvet på nedre botten.
3 Målsättning
Håknäs kvarn skall iståndsättas och fungera i praktisk drift för att visa kommande generationer fungerande teknik från mitten av 1800-talet.
4 Genomförandeplan
Föreningens ambition är att iståndsätta kvarnen och dess omgivning till forna tiders glans. Innan byggnadsarbetena påbörjas skall investeringen vara totalfinansierad.
· Håknäs kvarnförening skall bildas för att rusta upp kvarnen så att den fungerar samt lyfta fram den gamla kulturen kring Håknäs kvarn, vars industriella utveckling möjliggjordes av den vattenkraft som kunde tas tillvara ur Håknäsforsen.
. Dammanläggningen skall återskapas så att kvarnen åter kan drivas med vattenkraft. I detta ingår att återställa den stenkista som ligger mot älven och som bildar en vattenreservoar (kvarndamm) för kvarnens funktion men också skyddar mot älvens vattenmassor.
· Vidare skall alla dammluckor, sättar och slussgolv återskapas.
· Kvarnens "hjärta", de tre turbinerna, som är gjutna i Robertsfors i mitten av 1800-talet skall plockas isär och återställas så att vattnet åter kan forsa genom dessa. Hela bädden av trä under turbinerna samt turnbinlådorna måste ersättas.
· De gamla kvarnstenarna måste ses över samt alla remmar m.m.
· En inlastningsbrygga för intransport av säd skall återskapas.
· Alla fönster måste repareras och huset skall målas utvändigt m.m.
· Den fiskdamm som ligger i anslutning till utloppskanalen återskapas för reproduktion av laxfisk.
· För att framgent kunna sköta kvarnen behövs tillsyn. En förvaltningsbyggnad och parkeringsplats i nära anslutning till kvarnen måste därför anläggas. Förvaltningsbyggnaden kommer att innehålla toaletter, reception, kök och utställningslokal. En enklare byggnad kommer också att uppföras för att kunna servera mat eller kaffe. I förvaltningsbyggnaden kommer att finnas IT-utrustning för kommunikation med tänkta kunder inom och utom landet samt för fakturering och bokföring.
· Vi tänker använda kvarnen och fiskeanläggningen som turistobjekt som förevisas.
· Vi kommer att göra reklam och ordna kontakter med bussföretag som stannar upp vid anläggningen för visning. Bygdens ungdomar kommer där att engageras som guider och att utföra löpande underhåll. Vår ambition är också att kunna bredda visningarna där vi i "tema resa" form visar svenskt skogsbruk och jordbruk med avseende på miljö och produktion. Vår tanke är att när anläggningen är färdig, skall ett antal arbetstillfällen kunna skapas som under sommarperioden ska kunna ge inkomster som täcker löner och löpande underhåll.
· Hela projektet kostnadsberäknades till 2 miljoner kr och var tänkt att utföras i tre etapper. Uppräknat med ledning av arbetskostnadsindex (+ 36,8 %) motsvarar kostnaden idag 2,8 miljoner.
6 Etappindelning
Etapp l Kr
Uppbyggnad av vattenintag med slussgolv och dammluckor m.m. 150.000
Komplettera stendamm mot fisketina 150.000
Genomgång av turbiner.
Anläggning av turbintrumma 200.000
Rep. av fönster och utvändig målning m.m. 50.000
Div. utrustning i kvarnen, lastbrygga, rep. Stenar, remmar mm 150.000
Arbetsledning och eget arbeta
100.000
Summa etapp l
800.000
Etapp 2
Upprustning av
fiskdamm 30.000
Tillskottsvattenledning
20.000
Utskov vid fiskdamm samt träbro 30.000
Parkeringsplats och ny
väg 80.000
Arbetsledning och eget
arbeta 40.000
Summa etapp 2_
200.000
Etapp 3
Förvaltningsbyggnad med
kaffeplats 600.000
IT utrustning och möbler
100.000
Marknadsföring
200.000
Arbetsledning och eget
arbete 100.000
Summa etapp 3
1.000.000
Totalt etapp 1-3 2.000.000
7 Genomförandet
Håknäs Kvarnförening bildades som planerat. Föreningen antog arbetsgruppens förslag till målsättning och genomförandeplan. De juridiska villkoren lades fast i ett nyttjanderättsavtal med kommunen. Sedan vidtog ett uthålligt sökande efter ekonomiska resurser till planens genomförande. Först år 2001 förelåg finansiella förutsättningar att inleda renoveringen av själva kvarnbyggnaden. Dessa resurser räckte en bit på väg men 2004 fick arbetet avbrytas. Efter ytterligare ett par år av resultatlös jakt på pengar började den ideella glöden hos ursprungsstyrelsen att svalna. En ny styrelse inträdde på arenan våren 2006 med uppdrag att inom ett år ta fram underlag till grund för framtida engagemang.
Händelseutvecklingen under den gångna 10-årsperioden kan sammanfattas som följer.
· Bygdegårdsföreningarna i Öre, Håknäs och Långed initierar en arbetsgrupp 1996
· Västerbottens museum bistår med en situationsplan 1996-11
· Håknäs Kvarnförening bildas 1997-01-21
· 10-årigt
nyttjanderättsavtal avseende kvarnen oc kvarnområdet träffas
mellan Kvarnföreningen och
kommunen 1997-06-06
· Jakten
på bidrag inleds. Koncentreras inledningsvis på
upprustning av själva
kvarnbyggnaden. 1997-
· Länsstyrelsen
beviljar högst 40 000 kr till projektering för
upprustning av Håknäs
kvarn 1997-09-03
· Projekteringen klar 1997-12
· Länsstyrelsen beviljar högst 12 500 kr till förfrågningsunderlag 1998-06-03
· Vårfloden river västra delen av dammen 2000
· Anbudsinfordran för vård av Håknäs kvarn 2001-07-30
· Länsstyrelsen bekostar renovering för ca 732 000 kr 2001 - 04
· Pengarna slut. Renoveringen avbryts 2004
Sammantaget har länsstyrelsen satsat ca 784 000 kr på kvarnens upprustning. Nordmalings kommun och Öreälvens fiskevårdsområde uppskattar sina utlägg till ca 50 000 kr respektive
10 000 kr. Till dessa belopp kommer icke prissatta insatser från kommunala och statliga tjänstemän samt Kvarnföreningens och Fiskevårdsområdets styrelsemedlemmar. Totalt torde värdet av insatserna under perioden 1996 - 2006 uppgå till ca 1 miljon kronor.
De medel som stått till förfogande har använts till de mest akuta räddningsinsatserna, främst kvarnbyggnadens grund. Vidare har insatser gjorts för att skydda kvarnen mot älvens vårflöden men inte till fullo löst problemet. Fortfarande strömmar vatten från älven in i kvarnens inlopps- och utloppskanal och utgör ett hot mot den renoverade kvarngrunden.
I slutfasen byttes brädfordring på bottenplanet och uppkörningsbryggan totalrenoverades. I övrigt har angelägna insatser enligt Kvarnföreningens genomförandeplan fått vila i brist på pengar.
Sammanfattning
Hittills gjord renovering av kvarnen har följt de ursprungliga intentionerna men det återstår mycket arbete innan ursprungsmålet uppnåtts, d.v.s. att få kvarnen att fungera i praktisk drift för att visa kommande generationer fungerande teknik från mitten av 1800-talet. Anpassningen av kvarnen och dess omgivningar för natur-, kultur- och fisketurism är bara i sin linda.
Entreprenörskap
1 Uppdraget
Inom ramen för denna förstudie ska förutsättningar för entreprenörskap i och omkring Håknäs kvarn undersökas. I det parallellt bedrivna Tvillingprojektet görs en förstudie som syftar till att utveckla entreprenörskap och företagande inom besöksnäringen i anslutning till Öreälven.
2 Genomförandet
Allmänheten har bjudits in till offentliga möten, både före och under den officiella projektperioden. Inbjudan har skett via annonsering och flygblad till samtliga hushåll i Långed, Håknäs och Öre. Uppslutningen har varit god.
Gemensamt upptaktsmöte för Tvillingprojekten hölls den 14 juni 2006 i Håknäs kvarn med syftet att nyckelpersonerna inom Tvillingprojekten skulle lära känna varandra och samtala om senaste nytt och framtidsplaner för turismens utveckling längs Öre älv, främst inom Nordmalings kommun. 9 personer som på olika sätt är engagerade i Öreälvens fiskevårdsområde (FVO), Håknäs Kvarnförening (HKF) och Nordmalings kommun deltog. Mötet kan också ses som ett uppföljningsmöte på det offentliga möte som hölls i Håknäs Bygdegård den 27 januari 2006 på samma tema.
Nätverksträff på temat ”Kraftsamling Turism” hölls den 22 juni 2006 i Lycksele med deltagande från utredare/projektledare för Tvillingprojekten, Hushållningssällskapets projekt ”Lappland fishing”, Föreningen Bo på lantgård i Västerbotten, LRF:s agrarturism och Gröna NAVET.
Informationsmöten för Projekt Öreälvsleden har hållits vid tre tillfällen; den 1, 3 och 10 augusti 2006 i Nyåker, Öre respektive Hummelholm. Vid dessa möten har information även lämnats om Tvillingprojektet.
Offentligt möte hölls vid Håknäs kvarn den 7 augusti 2006 med koncentration på den yttre miljön vid Håknäs kvarn och Håknäsforsen. 28 personer deltog.
Öppet hus hölls i Håknäs kvarn den 20 augusti 2006 med målsättningen att stimulera lokalbefolkningen att se Håknäsforsen med omgivande kulturmiljö som resurs för framtida entreprenörskap. Information gavs även om Tvillingprojektet. Inbjudan hade gått ut till samtliga hushåll i byarna Långed, Håknäs och Öre. 56 personer deltog.
Media har bjudits in till de offentliga möten som hållits. Vid ett par tillfällen har detta resulterat i tidningsartiklar. Effekten har blivit ett allmänt ökat intresse för Tvillingprojekten och dess syften. Numera lämnas aktuell information även via Håknäs hemsida
3 Entreprenörsidéer
Ett av inslagen under Öppet Hus den 20 augusti syftade till att stimulera deltagarna till att tänka sig själva in i rollen som framtida entreprenör vid Håknäsforsen. Bl.a. ombads de lämna skriftliga svar på följande frågeställning.
Om Du fick idén att bli entreprenör med målsättningen att tjäna pengar på natur-, kultur- och fisketurism med basen vid Håknäsforsen och Håknäs kvarn, vad skulle Du då satsa på?
Flertalet av deltagarna tog del av frågeställningen och många var de som också vågade sätta sina tankar på pränt. Här återges svaren i något redigerad och strukturerad form.
· Rusta upp kvarnen med alla verktyg till ett museum
· Rusta upp kvarnen utan att för den skull ”modernisera” alltför mycket.
· Drift av kvarnen samt försäljning av stenmalet mjöl, ev. tunnbrödsbakning med nätting m.fl. fiskar som pålägg
· Kvarnen som vandrarhem kombinerat med sommarcafé, hantverksshop och loppis
· Enklare övernattning och torrdass
· Sommarcafé i kvarnen med nybakat bröd, både kakor och matbröd.
· Pubkvällar med musik och dans
· Lite mer för ungdomar: disco, danskväll, biokväll, barnkalas med disco etc.
· Konstutställningar med mat och fika. Planka lite från Vindelns ”KONST”.
· Fiskecentrum med fiskekortsförsäljning, fiskeguider, förmedling av övernattningar, marknadsföring av övriga turistmål; Håknäsbacken, Norrbyskär, Olofsfors, naturreservat mm.
· Ta bort fiskeförbudet uppströms hängbron. Det har spelat ut sin roll sedan delar av dammen försvann med vårfloden 2000.
· Slå ett slag för nättingkulturen genom att erbjuda paket med deltagande i nättingfiske, tillredning och smakprov på olika anrättningar
· Företagsuppdrag med fiske, kajak och övernattningar
· Jag skulle bygga en gångstig anpassad för rörelsehindrade, barnvagnar och andra runt kvarnområdet med trätrall/broar och flera grillplatser samt informationsskyltar längs gångstigen om kvarnens historia och flottningsepoken.
· Rusta upp och handikappanpassa leden mellan Håknäsforsen och Långedsforsen
· Handikappramper ut i älven i kvarnens närhet.
· Fiskeskola för barn vid fiskedammen.
· Exponera kvarnfastigheten genom att restaurera den yttre miljön
· Samverka med Dan och Lailas hästeri (islandshästar)
· Organisera guidade turer runt kommunen och älven.
Uppslagen är som synes många. Bara det är ett gynnsamt utgångsläge för fortsatt påverkan på presumtiva framtida entreprenörer.
Öreälvens sträckning genom Nordmalings kommun